Härlig känsla och seger!
Igår var det tävling på Slottsskogsvallens sprillans nya banor, och alltså hemmaplan. Alltid lika kul att hoppa inför hemmapublik :) Det är roligt när familj och vänner som annars sällan kan komma och kolla, sitter på läktaren och hejar!
Det var en kall kväll och ett ganska mediokert startfält. Så det dröjde dryga halvtimmen innan jag gjorde första hoppet i tävlingen. Inte helt optimalt i kylan!
Jag valde att inleda tävlingen på 1.86m, dels för att inhoppningen kändes så bra, men också för att sätta lite press på mig själv! Tanken var att jag då automatiskt skulle tvingas vara tuff från början.
Men jag kom lite nära och hade därför inte riktigt platsen till att driva på i slutet. Så därav en rivning på 1.86m, jag tog sedan 1.90m i första, men även samma problem där. Det var först i sista försöket på 1.94m som jag hade tillräckligt med plats. Men det ville sig ändå inte och jag stannade på 1.90m.
Jag är såklart besviken över att jag inte hoppade högre, men jag är väldigt glad över känslan i kroppen. Och hälen kändes inget under själva tävlingen vilket är super!
Eftersom jag har haft känning i hälen under en ganska lång period nu, så har jag inte riktigt kunnat hoppa höjd på det tuffa sätt som krävs utav mig, för att kunna hoppa upp emot två meter och högre... Men nu känns det som att kroppen börjar bli redo för den tuffheten! Äntligen! (peppar, peppar...)
Nästa tävling blir EM...