2011-11-20
Nu har det blivit helg igen, och söndag. Efter lördagens tuffa träningspass infinner sig alltid en så skön känsla av tillfredställelse. Då har vi tränat tufft hela veckan och får chansen att bara vila resten av helgen!
Igår däckade jag helt i soffan efter att ha fått pressa i mig lunchen, som annars inte brukar vara några som helst problem. Jag landade sedan skönt i soffan, och hade svårt att ta mig därifrån :) med tända ljus och ljuv musik...
Idag är det dags för hallrenovering... mest är det väl Yannick som driver den! Jag kommer mest med "smarta" tips på hur jag tycker det borde gå till.
Hur som helst så inledde vi dagen med lite gott surdegsbröd från Alvar och Ivar
. Det är ett litet bageri i krokarna där vi brukar köpa vårt frukostbröd ifrån! Mycket godare än det vanliga brödet från affären.
Igår var blev vi även servade med god middag från ett par kära vänner... så jag tog chansen att pilla ihop ett par kreativa paket.
2011-11-09
Idag var det smygpremiär för träning med spikskor... oj, oj! Efter fem veckors lågintensiv träning ute på grus, hoppning och löpning i backe och trappor. Är kroppen tung och långsam, men också stark och uthållig.
Så småningom är det dags att trappa upp träningsintensiteten. Det gör vi successivt, och idag var det alltså dags för smygpremiär med spiskor.
Jag hoppade mångsteg i olika former till grop och mätte... oj, vad kroppen inte riktigt var i sitt bästa slag.
Det är häftigt hur känslan och formen varierar från grundträning och till tävlingsform! Men det är inte direkt någon njutning att hoppa eller spring de första passen med spikskor.
Med posten, kom idag en hälsning från brevbäraren... en glad överraskning! :)
Yannick är fortfarande i New York, efter sin maratonpremiär i söndags och nu börjar det kännas lite tomt här hemma.
2011-11-01
Friidrott upptar så klart en stor del av min tillvaro, på sommaren kretsar allt kring att prestera. Då har den tuffaste träningen gjorts, och det är mer finputsning som gäller.
Den här tiden på året handlar allt om TRÄNING! Nu tränar jag allt vad jag orkar, och lite till känns det som.
Vi i träningsgruppen är inne på vår femte grundträningsvecka, och nu börjar kroppen vänja sig vid belastningen. Det betyder dock inte att det känns lätt, det tar fortfarande emot och det gäller att bita ihop och ge allt.
Jag tycker det är härligt, det handlar verkligen inte om samma finlir som under sommaren, det handlar inte om att kroppen ska kännas lätt, inte heller om att hela tiden vara beredd på att prestera på topp. Nu handlar det om att ta sig igenom varje dag, med tyngre och tyngre ben...
Jag hade nog aldrig orkat med all denna träning om jag inte haft som mål att hoppa riktigt högt och jag vill stå på Olympia Stadion i sommar och känna mig oslagbar!
...då gäller det att göra det bästa av varje träningspass nu.
2011-10-20
Denna veckan har vi lite lugnare program, efter två ganska tuffa grundträningsveckor.
Igår hade vi vila, och då blev jag fotograferad för risifrutti... antar att resultatet kommer synas snart. Jag har ju även spelat in en reklamfilm
, där jag visar mina färdigheter i andra sporter. Häftigt hur de kan få ihop det!
Idag har jag sprungit för allt vad mina ben klarat, runt hela Slottsskogen, sedan intervaller på grus och backintervaller... backloppen sög härligt i benen vill jag lova. Efter knappt halva andra loppet ville jag väldigt gärna stanna, men någonting får en ändå att fortsätta.
Och nu såhär efteråt är det härligt, fast jag vet ju att snart väntas ännu värre pass. Men det är inget att tänka på nu.
Idag fick jag även lite nya träningskläder från Asics, Ayami. Asics har ganska nyligen introducerat Ayami
här i Sverige (täningskläder för tjejer).
2011-10-13
Idag är det en strålande höstdag här i göteborg, men O så kallt! Vi tränar mycket ute nu såhär i början av grundträningen och idag var det lite kyligt när vi drog igång.
Men det går snabbt att få upp värmen. Och jag åt till och med lunchen ute på balkongen, ingen sommarhetta direkt men skönt i lä.
Jag har tränat en veckas grundträning nu och det är alltid slitit i början innan kroppen vänjer sig vid mängden.
Det är härligt att bara träna, utan att behöva tänka på prestationen. Istället gäller det att sluta tänka och bara göra det som står på programmet, hoppa tills benen viker sig och springa så lungorna spränger.
Det är någon slags hatkärlek till denna perioden...
2011-10-10
Efter en hel sommar fylld av tävlingar är jag alltid helt slut, sommaren handlar om att prestera. Jag gör allt jag kan för att lyckas, ibland går det vägen ibland inte men en sak är säker, jag har gjort allt jag kunnat.
Denna sommar gick inte riktigt som jag hade hoppats, så är det ibland och nu kan jag inte göra något åt vad som hänt. Istället gäller det att se åt andra hållet, framåt.
Efter VM kände jag mig helt utpumpad, kändes verkligen som att jag gav mitt allra sista för att prestera på VM.
Gjorde min bästa tävling för säsongen i kvalet, när jag klarade 1.95m och tog mig till final. Men som jag skrev tidigare så fanns det inga krafter kvar till Finalen tyvärr.
Jag känner mig alltid (antar att de flesta gör det) helt slut (framförallt mentalt) efter en hel tävlingssäsong! Och därför känns det alltid lika välbehövligt med semester.
Då kan jag koppla bort tävling, träning och prestation för ett par veckor och istället bara vara och njuta av att äta god mat och bara släppa allt.
I år var vi två veckor på Korsika och vi hade det kanon. Vackert och fridfullt, så nu känner jag mig full av ny energi. Så otroligt vackra vyer och god mat, en perfekt semester för att nu orka dra igång med den tuffa grundträningsperioden.
2011-09-06
Igår eftermiddag landade vi i Göteborg. Underbart är det att vara hemma igen, efter en lång resa med mycket känslor. Först glädje över att ha hittat formen och tagit mig till min sjunde raka internationella mästerskapsfinal. Sedan otrolig besvikelse över misslyckandet i Finalen.
Jag har bestämt mig för att inte tävla mer denna säsong, jag har inte mer att ge nu i sommar. Istället tänker jag ladda batteriet med semester och vila ifrån tävling och träning i ett par veckor. Ska bli otroligt skönt!
Ja, denna sommar har inte gått som jag har velat, det började bra med en Diamond League vinst, men sedan har höjderna inte kommit. Jag har testat ny ansats och testat gammal ansats igen...
Inför VM försökte jag skaffa mig den här härliga känslan av fysisk toppform, teknisk stabilitet och mental styrka som du behöver ha för att konkurrera på ett mästerskap.
Eftersom jag inte har lyckats få den känslan under sommaren, försökte jag istället få fram känslan enbart av mental kraft och från de sista få träningspassen på förlägret.
Det tog jag mig till en VM final på men väl i Finalen tröt krafterna tyvärr.... Jag trodde verkligen på att det skulle gå och jag satsade för att lyckas. Därför kändes det väldigt mycket när det inte gick vägen och många tårar sprutade ut ur mig.
Men nu med några dagars distans känns det bättre och jag vet att jag kan hoppa högt igen. Och jag längtar efter att göra det... men först tänker jag njuta av att inte hoppa höjd på ett tag.
Tack även alla ni som skickar uppmuntrande mail, det har gjort mig glad och varm i hjärtat :) och jag tänker komma tillbaka bättre!
2011-08-30
Igår lämnade vi Mokpo för att åka in till Daegu och VM-byn! Kändes definitivt som att det var dags att åka därifrån, vi var inte så många kvar de sista dagarna så det började kännas lite tomt!
Vi åkte några timmar i buss genom ett grönklätt bergslandskap... och äntligen är vi här där det händer :)
För att komma in i byn behövs en accreditering, så det var det första på agendan... Vi bor i fina lägenhetskomplex och i byn finns matsal, kaféer, träningsanläggning, gym, bastu och massa annat. Så vi kommer nog klara oss. Dessutom har de anlagt fina rabatter med Koreansk känsla...
Nästa punkt var att ta bloddopingprov... det är nytt för detta VM, alla aktiva ska göra blodtest inför VM. Tycker det är bra och det gick smidigt att göra.
Idag är det bara vila för min del... förutom presskonferens. I morgon lite lätt träning innan det är dags för KVAL på torsdag morgon! OJ OJ OJ det är nära nu!
2011-08-25
Nu har vi snart varit här i en hel vecka... och några har lämnat Mokpo för Daegu och tävlingsstart.
På lördag börjar VM, de första tävlingsdagarna följer vi på TV härifrån Mokpo. Eftersom jag inte börjar tävla förrän om en vecka kommer vi vara kvar här ett tag till och ladda upp. Men nu börjar jag verkligen känna av att det närmar sig!
Kroppen och knoppen börjar bli redo för att prestera på topp! På träningen känner jag hur kroppen bara går av sig själv, det är en häftig och skön känsla :) musklerna börjar nå explosiv toppform... det vet man när man känner att de drar ihop sig och blir helt krampiga bara av lite trapp gång!
Igår hoppade jag mångsteg och höjd, fick en bra känsla, härligt! Nu har jag ett höjdhoppspass kvar och några små "fjutt" pass :) innan det är dags.
Nu på eftermiddagen tog vi en tur till ett litet tempel i Youdalsan, vi fick traska en liten bit uppför för att komma dit. På vägen upp stannade vi till för att Yannick ville testa ett av Sydkoreas många utomhusgym :)